Morfinkick
Imorse åkte vi in till sjukhuset precis som vi planerat. Vi var väll dock rätt osäkra på vad som skulle hända, missfallet kom aldrig igång igår heller ordentligt. Men väl på sjukhuset så fick vi veta att vi skulle vara där till minst 13.00 idag eftersom de ville ha koll på att allt gick som det skulle och att jag även skulle få hjälp om jag fick ont mm.
Fick fyra smärtstillande tabletter och fyra cytotec som skulle sätta igång missfallet.
Hände inget direkt och blev mest lite smålullig av de smärtstillande tabletterna, fick lite ont och det hela började inte komma igång ordentligt förän vid 13 tiden.
Gick en halvtimma timma och då fick jag rätt ordentligt ont. Så jag fick en spruta morfin för värken och OJ OJ vart det sen. Smärtan släppte och lullig var förnamnet typ. Så nu vet man hur det känns också.
Följande timmar innehöll kräkning (vilket var bra enligt barnmorskan och inte särskilt jobbigt) och ett sparsamt påbörjat missfall.
Fick åka hem vid 15-tiden och har alltså varit hemma ett tag nu. Morfinet börjar släppa nu och har inet särskilt ont. Har nog gått rätt så smidigt om man jämför med andras berättelser om mf och ma. Men å andra sidan, det är inte klart ännu. Men barnmorskan sa att det var den värsta biten när jag hade som mest ont, hon sa att livmoderhalsen vidgades då så det kan man väll förstå att det gör ont.
Nu blir det inget med sjukhus på ett tag om inget oförutsett händer. Skönt.
Ang förra inlägget. Tänkte förklara då jag inte var så tydlig förra inlägget.
Många av de människor som besöker bloggar gör det för att föra egen trafik till sina egna bloggar genom att enkelt skriva en enkel kommentar. Detta är väll helt lugnt tycker jag, jag reagerar inte nämnvärt på det annars. Men, ibland är det mycket genomskinligt att de människorna inte läser något i en blogg. De tar en snabb överblick (om ens det?) och kommenterar sen för att få egen trafik.
När man som jag i detta fallet öppnar mig och skriver helt öppet om det hemska missfall jag varit med om så uppskattar man inte alltid ogenomtänkta kommentarer där det är tydligt att kommentatorerna inte har läst. Det är väll kanske gulligt att ge tips om vad jag kan göra som tar tid och är lite kul, och visst det är gulligt att fråga om allt är bra med mig. Men nej, det är ju inte bra, jag vill sörja! Jag vill ha tråkigt för att kunna bryta ihop och sen bygga upp mig själv och vara ett stöd åt min så ledsna sambo!
Man måste inte förstå vad vi gått igenom, det är nämligen omöjligt att fullt ut förstå hur jag känner om man själv inte varit med om ett missfall. Det ÄR omöjligt att veta hur jag känner!
Men jag tycker inte det är rätt att skicka iväg kommentarer utan att ha någon som helst koll på vad senaste inläggen faktiskt handlat om! Trots att detta till och med står TYDLIGT (med undantag från ett av dessa inläggen) i rubrikerna för att unvika missförstånd!
Allt är inte bra med mig, jag är glad om något är bra just nu! Visst, mycket är bra just nu! Men skriv istället ”Jag beklagar/Vad hemskt/Usch vad tungt….” eller skit i att kommentera alls om du inte ens läst mina inlägg!
De som kommenterat på ett ogenomtänkt sätt menar inget illa! Men jag tar illa vid mig i detta skedet. Jag går igenom något fruktansvärt jobbigt! Det är faktiskt bättre att inte kommentera alls om du inte läst något på min blogg.
Läs innan du kommenterar hos folk! har du för pressat schema.. kommentera INTE!
Related posts:
