It hurts
Måndagen gick i ”120″ hela dagen. Skola sen direkt hem och bara slänga i mig ett snabbt mellanmål, sen iväg på bodypump för första gången i mitt liv, hem och plocka in tvätt och fick ett mindre roligt besked om en släkting som blivit allvarligt sjuk. Direkt där efter var det plugg som gällde, klockan var väll 22 när jag kunde varva ner med gott samvete. Känner fortfarande av stressen och även om jag nu har en ledig eftermiddag så är jag ändå stressad. Ska jobba imorgon också och sporadiskt jobb innebär för mig en viss form av ångest. Men som tur är är det på en förskola jag känner till någorlunda vilket helt klart underlättar.
Och apropå träning så tror jag aldrig att jag blivit så här seg av att träna någon gång. Första gången med pump tog rejält på kroppen och jag hade ändå bara de lättaste vikterna. Min ben är fortfarande skakiga, jag har hur ont som helst i dem. Men vill man vara fin får man väll lida lite pin då.
Tur att det är min träningsfria dag. Ska verkligen bara slappa!
(foto lånat från sxc.hu)
Läs även andra bloggares åsikter om träning, fitness, hälsa, bodypump, vardagligt
Fasen också, klädde på mig och tog en promenad innan runt husen här. Passade på att kika in på områdeskontoret och kolla hur det låg till med lägenheten. Självklart låg vi sexa just nu. Det blir förmodligen ingen ny lägenhet med andra ord. Hade varit kul att åtminstone få titta på den i alla fall. Man kan ju fundera på hur länge man egentligen ska behöva stå i kö innan något händer. Vi kanske har hunnit hitta ett hus innan det blir aktuellt liksom. Det är 1 år sedan vi började prata om att söka en ny lägenhet och 1 år ungefär sedan vi sökte första, jag har stått i kön i 4 år. Är rätt trött på att ingenting händer. Just nu känns det nästan som om man kommer att vara fast i den här tvåan i många år till. Det är inte det att jag vantrivs, det är bara för trångt och surt att inte ha en liten uteplats. Vi klarar oss fint här, men orka med en trång lägenhet. Förstår inte att folk gillar att bo trångt. Kanske för att jag själv är mitt upp i det. Sen är jag trött på att behöva kompromissa på saker man skulle vilja ha till lägenheten.



Förra årets sonisphere var riktigt lyckat!
Det snöade mängder i helgen i Ulricehamn så jag passade på att fota snökristaller.
Jag fick finfina presenter av mamma, pappa och Elin.
Stefan och pappa just innan avfärd i backen. 


